Hej allihopen! 
Idag har jag varit och hälsat på pappa min på hospice. För er som inte vet vad hospice är, så ska jag berätta det nu. Hospice är där de obotliga sjuka är i slutet av sin sjukdom. De flesta där är så pass sjuka att de inte kan göra någonting själva längre. Min pappa är en av dem. Han är en av dem som inte klarar av att göra någonting själv, han kan knappt prata längre, han börjar dessutom att tappa minnet. Jag önskar av hela mitt hjärta att denna processen inte håller sig så länge. Så han får somna in och denna sjukdom försvinna. Cancer, det är något som jag inte ens önskar min värsta fiende. Den äter upp ens livskraft och när du väl lämnar detta livet för nagiljala så står din släkt kvar på jorden och sörjer. För du dog egentligen för ung. Så F*** cancer! 

Det är cirka nio dagar tills jag fyller 21, men det känns just nu oviktigt. För jag vet inte om min pappa kommer leva då eller inte. Det känns även oviktigt för att det är liksom ett år närmare döden. Sen finns det ingenting att fira heller. 

Kram 
Charlie